Gråfolket

Hon tog sista bussen hem en septemberkväll,
hon hade jobbat över på Madison Hotel
Hon bodde i en ganska tuff del utav stan
men inte mycket värre än en svensk förort idag
American psycho hade vägarna förbi,
i den stjärnklara natten blänkte hans kniv
Hon var ett 20-tal meter ifrån sin egen port,
minst en tio grannar det hela iakttog

Du!
Ska vi ha det så?
Vill du ha det så?
Ska vi titta på,
som dom små, små grå?

Jag läste om hans öde i en kort notis,
en anonym rubrik men mitt blod det frös till is
Han låg med huvudet dolt och dom sparkade och slog,
minut efter minut tills grabben nästan dog
Och tro nu ej gott folk att detta var kvällstid
Timmen var ej sen och folk dom gick förbi
Jag ser dom i min dröm, deras likgiltiga min
Gråfolket är dom som aldrig lagt sig i

Du...!

Timmen slår tolv och mörkret lägger sig
Sov med ljuset tänt ikväll min lille vän
Och fråga mor och far vem som vakar över dig

Du...!